Summa sidvisningar

måndag 30 mars 2015

Men Hej Hopp!

Nu är jag ÄNTLIGEN tillbaka här igen. Hade glömt bort först lösenordet och sen vilken mailadress som jag hade knuten till denna blogg. Men nu är det ordning på torpet vad det gäller den biten i alla fall.
Det har runnit en hel del floder under broarna sedan sist jag var här och kluttrade en massa ord.
Skall försöka bättra mig lite på det planet. Men det gäller att ta det lugnt och inte störta fram i typ 190 knyck.
Nej simma lugnt är det som gäller.

Ikväll blir det inte så mycket gjort här förutom att jag har uppdaterat profilen med info och ny bild. Ni som känner mig från Facebook känner igen profilbilden därifrån.

Ses förhoppningsvis imorgon redan.

tisdag 29 april 2014

BACK ON TRACK!!!!!! Tisdag 29-04-2014

Jösses vilka omvägar jag fick ta för att kunna hamna här IGEN. Men nu så hoppas jag att jag skall kunna fortsätta bloggeriet igen.

Är ganska arg för att inte säga förbannad på mina barns pappa. Han ställer till med en så jädra massa trassel att jag snart vet varken ut eller in.

Jag har efter många om och men äntligen fått börja ha umgänge med barnen HEMMA hos mig. Men nu så har jag fått höra att pojkarna inte vill längre bara för att deras far har dykt upp här ett antal gånger. Dock aldrig när dem har varit här.

Grrrrrrrr Vi som hade det så bra jag och barnen och äntligen fick rå om varandra på min hemmaplan. Jag kan inte ansöka om besöksförbud alternativt kontaktförbud då han än så länge inte har varit fysiskt hotfull gentemot mig. Men jag ska försöka lusläsa lagtexterna jag har hittat på nätet.
Barnen skall inte behöva lida för att deras far bara vill ställa till jävelskap för mig.

Han ringer titt som tätt på min mobil och då från dolt/privat/hemligt nummer. Har börjat med att INTE svara på såna nummer efter kl18 på kvällen oavsett vardag eller helg. Nu på sistone så har han även börjat ringa ungefär när jag slutar min arbetsträning för dagen. Lutar åt att jag skall behöva byta mobilnummer för att få vara ifred. Blir bara så arg.

Jaja man ska inte ödsla energi på såna energibovar jag vet, men ilskan måste ut och då är denna blogg bästa medicinen.

Äldsta sonen vet att jag inte vill att deras far åker här titt som tätt. Så han sa helt frankt sist grabbarna var hem till mig: Men mamma varför bor Du inte närmare oss, i stan där vi bor? Då får pappa det ännu svårare att åka till dig ju ! (vill inte skriva ut vart dem bor, men Ni som vet Ni vet).
Tja det var en bra fråga som jag inte kunde svara på.
Tanken har slagit mig många gånger. Men det känns inte rätt för mig gentemot barnen att jag skall behöva "fly" från Uppsala bara för att få vara
ifred. Uppsala är hemma för mig nu. Här trivs jag konstigt nog ändå. Har nära till allt man behöver ha nära till. Skogen har jag precis bakom hörnet på huset där jag bor. Promenadavstånd till centrum, tja med mina ögonmått mätt så har jag gångavstånd till det mesta........ :-)

Hoppas på att hitta en lösning på detta problem inom en snar framtid. 

Nu till lite roligare saker.
Jag har länge stått i kö för utredning av en eventuell diagnos. Typ ADHD osv
Nu har jag äntligen fått besked om att min utredning är planerad att tas upp våren 2015. Typ 3½år efter det att jag ställde mig i kö. Jaja en bit framåt i alla fall.

Nej nu ska jag pausa lite i bloggeriet en stund. Men det lär bli fler inlägg om både ditten och datten, virkningar och stickningar har jag fullt av på gång här hemma. Dessa har varit och är en bra terapi för mig när skallen surrar full av frågon kring det mesta i mitt liv.

tisdag 10 juli 2012

Locket på :-)

Kul rubrik va:-? Efter alla svarta dystra saker som jag skrivit på sistone. Tja dessa saker finns ju fortfarande kvar i min skalle och maler men inte lika kraftigt längre, tack vare att jag har skrivit av mig och mött massor med värmande tankar från alla mina vänner. Nej den här rubriken rör en liten annan sak.

I höstas stormade en person in i mitt FB-liv (FB som i facebook) och typ vände upp och ner på lite saker. SMS-kontakten var i början ganska tät, sen tunnades den ut. Låg på is bra länge tills jag tog upp den igen. Fick väl något enstaka svar nån gång. Men igår så skickade jag ett sms där jag skrev att jag inte skulle skicka fler sms på ett tag. Utan nu var det faktiskt upp till personen ifråga att ta kontakt med mig. Jag tänker ta mig 17 hålla styvt på detta beslut och det känns så skönt faktiskt. Som om jag har lagt locket på en låda som kanske inte skulle ha öppnats , i alla fall inte just nu. Nåväl sånt är livet.

Annars kämpar jag just nu mot en nästan konstant trötthet, har åkt på nåt skit i båda öronen som har gått ner i halsen också nu, mina annars så starka örondroppar biter inte längre. Alsolsprit biter inte det heller. Roligt är det inte men det går över, har varit med om detta förut, fast då har jag inte vart lika medtagen som jag är nu. Sitter uppe nån timme sen är jag tvungen att lägga mig för att kroppen inte orkar. Vätska häller jag i mig och jag försöker även att peta i mig nåt att äta, men det är inte lätt när halsen gör ont................... Inte ens min egen öka-i-vikt-diet smakar gott längre........ och då är det illa hihi :-) Tjenixen knixen så länge

torsdag 5 juli 2012

Snurrande tankar

Inatt kommer det att bli ännu en sömnlös natt. Redan nu har tankarna och oron inför morrondagen börjat mala inuti mig. Skall till familjerätten imorron och typ förhöras. Pga mitt x senaste idé att helt plötsligt bry sig om sina barn till 599%, men hallå vart var han när hans barn fyllde år senast? Brydde han sig ens om att skriva till dem då? Nä det gjorde han inte.
Han påstår att JAG har hindrat honom från umgänge med barnen, ja inte bara JAG utan även andra, HALLÅ Jag har bara två krav vad det gäller hans umgänge med barnen 1: Att jag slipper vara med, för det är han som ska ha umgänge med dem inte jag, Det är till honom de ska ty sig under ett umgänge inte till mig. Förstår han det NEJ, det gör alla andra jag har pratat med om saken. 2: Umgänget får absolut INTE ske i hans hem utan skall ske på neutral mark.
Det är det enda jag har att säga till om vad det gäller umgänget mellan honom och barnen. Att skicka ett kort eller ett brev kostar inte mer än 6kr, men inte ens det kan han göra, ja ja hans handstil är knappt läsbar och det säger han själv. Men det går att skicka riktigt post via nätet också. Posten har den servicen bland annat.

Jag har frågat barnen jag vet inte hur många gånger om dem vill ringa till pappa eller rita fina teckningar och skicka till pappa. Men barnen har inte velat. Jag kan INTE TVINGA dem till att göra nåt dem inte vill. Men det anser tydligen han att jag SKALL. Nu bor inte barnen hos mig för tillfället pga olika anledningar. Men det betyder inte att jag INTE tänker ta strid för dem.

Önskar bara att jag ikväll och imorron kväll hade haft en varm och trygg famn att få krypa ihop i. Inte ofta jag önskar mig det, men ibland så kommer den där ensamhetskänslan som är så SVÅR över mig. Går knappt att beskriva med ord hur den känns annat än att den är svår och tung.

Usch jag är så typ obalanserad just nu att jag knappt vet varken ut eller in, fast det gör jag ju om jag bara sätter mig ner och stenhårt koncentrerar mig på den saken. Skattar min lycka över att jag inte är en sån person som dränker tankar och bekymmer och annat störande "skräp" i alkoholhaltiga drycker. Dem kommer ju bara fram senare när ruset har lagt sig. Försöker istället att antingen skriva av mig eller virka nåt. Men ikväll funkar inte virkningen riktigt. Vet att det kommer att lätta imorgon efter mötet på familjerätten.

Han hade sitt möte idag, eller skulle ha, jag vet inte längre. Kan inte lita på honom alls. Han har ställt in så många gånger att ja jag säger inget förrän jag vet med största säkerhet. Rättegång kommer det säkert att bli, det har han hotat om, han har även hotat om att det kommer att bli typ en smutsig sådan. Vaddå smutsig skall han kasta skit på sig själv eller.

Har så mycket att säga om vad som har hänt hemma när jag har varit på jobbet, sånt som barnen har berättat för mig långt långt efter att det har hänt. För de har varit rädda att såra sina båda föräldrar även om mamma och pappa inte lever under samma tak. Men jag har fått höra så mycket om vad dem har varit med om att jag blir tårögd bara jag tänker på det.

Men av hänsyn till alla inblandade parter så tänker jag inte skriva nåt om saken här och nu. Det kan jag berätta i förtroende mellan fyra ögon istället. För trots allt så vill jag inte mitt x nåt illa. Men f-n om det händer barnet nåt under ett eventuellt umgänge med sin far, då kommer jag inte att vara nådig.

Nej nu ska jag snyta mig och tårka lite tårar som rinner. Kram på Er

måndag 2 juli 2012

Jag befinner mig mitt inne i en labyrint av mörka skuggor och svaga strimmor av ljus känns det som. Behöver sova men kan inte. Måste sova men klarar det inte. Kaffesugen till max, men magen säger ifrån vad det gäller mer kaffe detta datum den 2/7-2012.

Röksugen till tusen, har rökt mer än vanligt idag pga det sat-ns brevet, så morgondagens dos cigaretter är förbrukad den med........... håhåjaja
Kontot gapar tomt, skafferiet med likaså kylskåpet för jag har ätit i helgen. Ja jag har faktiskt ätit mat i helgen, helt otroligt ovanligt men väldigt klokt av mig att göra det.

Min aptit har liksom varit typ bortblåst den senaste tiden, men nu har jag gett mig fanken på att gå upp de kilon som jag har förlorat, tror att jag redan har skrivit om det....... men snurriga skallar har en förmåga att upprepa sig :-)
Tur att min så kallade veckopeng kommer på torsdag , f-n heller, hade hellre sett att den kom redan imorron............. men men har klarat mig utan mjölk och cigg förut fast då har jag inte varit lika snurrig i mössan av tankar som maler fram och tillbaka hela tiden.

Huvudvärk har jag också till max, törs då rakt inte ta mer alvedon idag/kväll. Vill inte riskera nåt, har redan tagit dagens maxdos.

Det snurrar av tankar i skallen och mal av oro i magen

Borde gå och lägga mig nu men som rubriken lyder så har jag svårt att komma till ro ikväll, tankarna maler på och maler på hela tiden. Oron i magen gör att jag mår mer illa än annars höll jag på att säga och sa det också. Men illamående är jag....... då är det inte lätt att sova eller ens försöka.

Känner just nu för att ställa in sjukgymnastbesöket och provtagningen på min vårdcentral imorron samt ett annat möte, men det tänker jag inte göra. Inte ens besöket hos en god vän på kvällen tänker jag ställa in hur illa jag än mår just nu. Behöver komma hemifrån ett tag.

Mitt liv just nu känns som en härva ullgarn som har hamnat av misstag i torktumlaren på hög värme......... nja kanske inte så illa, men ta mig 17 det känns svårt just nu. Jag vet att det finns ett ljus i andra änden av tunneln men just nu befinner jag mig på ett ställe där lyktorna har slocknat...........

Är dock glad över allt stöd jag har av vänner som jag inte ens har träffat i verkligheten och av vänner som jag har träffat i verkligheten. Ni ska ha ett enormt stort TACK för att Ni finns och stöttar mig. Kram

Saknar mina barn nåt så fruktansvärt mycket att det knappt går att beskriva ikväll kommer deras gosedjur som fortfarande finns kvar här att få vara fullt synliga för mig när jag vaknar, typ sitta på soffbordet eller nåt sånt. Det är inte ofta jag önskar att jag hade en stor trygg och varm famn att få krypa ihop i , men ikväll gör jag det. Annars är jag mest glad eller vad man nu ska kalla det för att vara singel, men det börjar bli tråkigt också..........

Natti natti på ER

Nu Jädrar I Min Låda!

Nu har han skitit i det blå skåpet en gång för alla. Fick ett brev från Tingsrätten idag med en stämningsansökan från mitt x. För att göra en väldigt lång historia kort så har jag gått med på en jourhemsplacering av mina barn, ( ja jag skriver mina barn och inte att det är våra barn, mitt x och mina alltså) tills dess att jag är fullt kapabel att ta hand om dem till hundra procent igen. Gick in i väggen IGEN genom att köra slut på mig själv både fysiskt och psykiskt. Men nu är jag på väg mot bättring.

Åkte på en muskelinflammation i vänster skulderblad som satte väldans stora käppar i hjulet för mitt liv och min hälsa. Nu har den dock släppt efter flera långa månader. Tappade många kilon i vikt pga detta. Klarade inte av att lyfta stekpannan från spisen och så vidare.
Nu kan jag dock göra det så jag har börjat laga mat och äta den igen. Man misstänker dock att jag är glutenintolerant och att det är därför som jag har så svårt att gå upp i vikt.
Har tagit ett prov på det och det visade sig att jag låg på gränsen, det var för en månad sedan ungefär. Skall iväg och ta nya prover imorron. Har under denna tid försökt att enbart hålla mig till glutenfri kost, vilket har lett till att jag har mått mycket bättre i magen. Har även inlett en helt egen kampanj i kampen om att gå upp i vikt. Skall ställa mig på vågen också imorron för att se om den kampanjen har gett nåt resultat eller ej.

Åter till brevet jag fick i min brevlåda idag (därav rubriken). Mitt x har stämt mig för att jag inte är psykiskt och fysiskt kapabel att ta hand om barnen och att dem därför har blivit omhändertagna. Han vill bli vårdnadshavare igen, över min döda kropp säger jag om den saken. Han vill bli utredd som boendeförälder på nåt hvb-hem om det inte kan göras i hans hem, över min döda kropp om dessa båda saker säger jag. Barnen skall INTE vistas längre än nödvändigt i hans hem, där vi alla har mått psykiskt dåligt pga honom och hans viljor som har styrt oss under alla år.

Jag blir så jädrans arg på xet så det är inte klokt. Han påstår att JAG har stått ivägen för hans umgänge med barnen,......... hahahaha mycket jag gjort eller i och för sig så enligt honom så har jag väl gjort det då jag har sagt att om nåt umgänge skall ske med barnen så skall jag INTE vara med för det är fel för barnen. Under ett umgänge mellan honom och barnen så är det till honom barnen skall ty sig, skulle jag vara med så skulle dem ty sig till mig och inte till honom då han är en för dem väldigt suddig person.

Tja Soc står också ivägen för hans umgänge med barnen tycker han........ undrar vad han har fått den tanken ifrån. För mig så är det typ tvärtom , de har gett honom chanser och datum och så för umgänge med barnen men han har för det mesta sagt nej. En gång var vi till och med på väg i bilen från det hvb-hem där vi bodde till ett umgänge i Uppsala när vi nåddes av beskedet i telefon att umgänget var inställt........... Så gör man inte mot ens egna barn som har längtat och väntat på att få träffa sin far.

Yngsta grabben blev lovad vid ett umgänge att han skulle få sin 5-års present vid nästa tillfälle........... nästa tillfälle dök upp typ 1 år senare men inte fick han nån present då inte.. Han (sonen) har hunnit fylla 7år nu och väntar fortfarande på att få sin 5-årspresent av sin pappa................

Nu kanske Ni börjar förstå ett och annat. Jag mår inte bra av att inte ha mina barn hos mig, men samtidigt så vet jag att om jag skall bli bra så måste jag få och kunna fokusera på mig själv till hundra procent, Mina barn har det bättre hos sina jourfamiljer i dagsläget än vad dem faktiskt skulle ha här hemma hos mig. Men jag jobbar hårt för att få hem dem igen. Jag älskar dem mer än mig själv.

Tack för att Du/Ni läste detta långa inlägg. Det kommer att bli fler inlägg om saken. KRAM på ER